Kan du lära en gammal hund nya trick? Vissa skulle säga att det beror på viljan och lusten. Man tittar på det "tekniska" är hjärnforskare så pass duktiga att de kan konkludera och svara på våra många frågor utifrån dagens forskning - och en sak är säker: Förmågan att lära sig förändras genom livet.
Barndom
Redan innan vi föds är vår hjärna så avancerad att vi kan minnas och bearbeta information. Till exempel reagerar vi på smärta. Förutom det börjar en nyfödd på ett absolut minimum, och de första månaderna kan hjärnan mest uppfatta och reagera. Den tomma "disk" som vi är födda med gör också att vi kan justera oss till så otroligt många miljöer - potentiellt kan man lära ett barn till att bli vad som helst.
Under de närmaste åren börjar hjärnan att selektera, dvs. välja bland stimuli. Beroende på intryck och erfarenheter hjärnan får från omgivningen expanderas vissa kopplingar medan andra begränsas. Därför är en treårigs hjärnaktivitet dubbelt så hög som hos en vuxen. Långtidsminnet byggs upp sakta men säkert från det att vi är 3-4 år. Därför kan ingen minnas något från sin tidiga barndom. Runt seksårstiden börjar hjärnan att mogna på en intellektuell nivå. Detta innebär att frontalloben mognar, och det gör att vi plötsligt kan tänka logiskt, rättvisa och rimliga tankar och relatera till omvärlden.
Ungdom
Under de första tio åren i livet är lättast att lära sig. Efter det måste hjärnan anstränga sig mer. Detta är ett resultat av kopplingarna i hjärnan, som uppkom barndomen nu har befäst sig. Vissa är starka, vissa är svaga. Man kan säga att vi omedvetet valt våra styrkor och svagheter i den tidiga barndomen, nya kopplingarna är sällsynta i tonåren. Lärande i områden som barn tidigt har varit i kontakt med, kan därför vara lättare än helt nya områden. Om barnet har vuxit upp som tvåspråkig har det lättare att också i framtiden lära sig nya språk. Det rekommenderas därför att tidig introducera ett barn till olika ämnen. Det underlättar helt enkelt lärandet avsevärt när det blir äldre. Samtidigt bör man också planera och ta reda på hur sitt barn lär sig bäst. Dessutom betingas samma IQ endast 50% av genetik och i skolan, kan bara 20% av framgång eller misslyckande relateras till genetiska inställningar.
Vuxen ålder
I utvecklingspsykologi varar ung vuxenålder tills att man är 45 år. Det mellersta steget varar upp till 65 år. Först då definierar vi den nuvarande mannen som gamla. Hjärnan utvecklas tills vi dör, trots att vår "hårddisk" etableras under barndomen. Därför eliminierer vår hjärna också onödiga kopplingar och förstärker de som är mest använda i vuxen ålder, på så sätt fortsätter vi att utvecklas och behåller möjligheten att lära. I motsats till det föregående påståendet uppstår även också nya kopplingar i vuxen ålder. Ralf Krampe, forskare i motoriken vid Institutionen för Utvecklingspsykologi vid universitetet i Leuven i Tyskland säger att "Du kan träna hjärnan som alla andra muskler - och du kan fortsätta hela livet." I ålderdomen, tar det dock lite längre tid innan relationerna inträffar. Detta beror på att allt lärande i vuxen ålder innebär en omtolkning av något som vi en gång redan fått en förståelse för.
Aldrig för sent att lära
Den som säger "Du kan inte lära en gammal hund nya trick" har med andra ord inte fullständigt rätt. En vuxen är inte sämre på att lära än ett barn - men man lär på olika sätt. Medan barn lär av så kallad trial and error (försök och misstag) och lära medan de praktiserar har de flesta vuxna lättast att först förstå innebörden bakom saker och ting. Dessutom lär sig barnen alltid steg för steg, medan vuxna kan hoppa över steget eller kanske släppa den praktiska delen av inlärningsprocessen, om teorin har fastnat. Slutligen, övning ger färdighet oavsett vilken ålder eleven har.