I Sverige har vi fyra årstider; sommar, höst, vinter och vår. Det finns olika definitioner på när vi går från en årstid till en annan.
Kalenderåret är uppdelat med tre månader per årstid. Exempelvis är sommaren under juni, juli och augusti. När vi sedan går in i september så har vi enligt almanackan höst. Men på många håll i landet kan september fortfarande kännas mer som en sommarmånad med fortsatt varmt i luften och soliga dagar. Därför finns det även en meteorologisk definition på årstiderna. Den tar hänsyn till hur temperaturen ser ut runt om i landet.
För att vi ska gå från en årstid till en annan ur en meteorologisk synvinkel tittar vi på medeltemperaturen. När vi pratar om vintertemperaturer så är medeltemperaturen 0 grader eller under och vid sommar är medeltemperaturen 10 grader eller över. Där emellan är det således vår eller höst.
För att det exempelvis ska bli sommar ska medeltemperaturen vara på 10 grader eller över fem dygn i följd. När vi har haft fem dagar med sommartemperaturer säger vi att sommaren anlände det första av dessa dygn. Även för höst och vinter ska man ha fem dygn i följd med respektive medeltemperatur. För våren har man istället valt sju dygn. En anledning till detta är att under vintern kan det tillfälligt förekomma längre perioder med mildare väder, som sedan återgår till kallare väder. För att undvika att våren då ska komma förtidigt enligt den meteorologiska definitionen har man därför val sju istället för fem dygn.
En årstid tas aldrig tillbaka. Kommer det exempelvis en kallare period på våren går vi inte tillbaka till vinter. Istället pratas det om att det blir ett bakslag på våren.